tisdag 1 juli 2014

Vad jag tog hem från Finlands försvarsmakt, och vad som lämnade där

Enligt Finlands lag är alla Finska män värnpliktiga. En stor del av de som fullgör värnplikten i Finlands försvarsmakt anser dagarna i landets tjänst som helt bortkastade – det gör inte jag!

Bor det en soldat i varje gosse?
Sista veckorna innan hemförlovningen fick jag frågan vad jag har lärt mig under tiden i Dragsvik. Givetvis kunde jag utan betänketid svara med de självklara följderna av snart 255 dygn som soldat: diciplin, kondition, styrka, artighet, koncentration och envishet. Men jag måste också genast tillägga att vad som verkligen fastnar och som blir mig till gagn i fortsättningen av livet.

Fysisk hälsa

Det är alldeles självklart att en del saker lämnade i armén. Den fysiska hälsan, styrkan och konditionen hade jag aldrig tänkt behålla efter tiden som värnpliktig, och det gjorde jag inte heller. Under tiden i Dragsvik gick jag upp närmare tio kilo i vikt, höjde konditionen avsevärt, hoppade längre, gjorde flere armpressar, flere magmuskler och orkade bära tyngre saker än någonsin tidigare.

Efter ungefär tre månader som civil har denna fysiska styrka inte mätts lika noggrannt, men jag kan bara anta att den till stor del har normaliserats. Visst lever jag ett någorlunda aktivt liv, men jag tränar inte aktivt.

Artighet

I dagens europa håller artighet och respekt att totalt falera, så är inte fallet i försvarsmakten. En soldat måste visa sina överordnade stor respekt, artighet och trohet, dessutom aldrig klaga eller ifrågasätta deras handlande. Någon tycker kanske att det gör systemet skört, men mig har det uppfostrat.

Måhända har inte de allra extremaste riktlinjerna för tilltal och kanslibeteende följt med mig ända hem. Men god hållning, tydligt tal och välvillig inställning blev min del, och det är jag tacksam för. Inte blev jag aggressiv av att vara soldat, jag lärde mig veta hut.

All kaminrök är inte otrevlig
Koncentrationsförmåga & inställning

Vikten av koncentration lärde jag mig först under några månader som barnskådespelare, senare i både körsång och musikstudier. Det är helt omöjligt att vara pigg hela tiden, och som soldat utsätts man ibland för vad man tycker är omänskliga uppgifter. Men det går!

Då ens uppgift har klarnat och man får höra att det blir knappt med sömn, mat och värme i fem dygn börjar tankarna snurra, och det enda i tankarna är hur man skall kunna slippa sitt uppdrag. Efter ett tag inser man att det är lönsöst, nu är jag här och slipper inte härifrån, då gör jag väl mitt bästa då. Och efter den insikten går nästan vad som helst, med koncentrationen på topp kan man ligga i ett sånr nästan hur länge som helst, och med rätt inställning är kylan och regnet en spännande utmaning.

Detta är något av det allra bästa jag tog hem mig från militären. Jag klarar av nästan vad som helst! Troligen blir det en viktig lärdom i studieliv, allmänt ansvarstagande och föräldraskap – allt går!

Självuppoffring

Dock är den enda uppgiften Finlands försvarsmakt har att försvara. Försvara det som är oss så kärt. Finländsk krigsföring är inte driven av hat eller maktlystnad. Försvarsmakten försvarar, därmed jämt!

För mig var det en ära att tjäna sitt land för det billiga pris som tiden i militären faktiskt är. Om alternativet är att förlora sina lagar, överhet, skola och kyrka, då måste vi offra våra liv. Om alternativet är att vår familj och våra kära förlorar allt eller dör, då måste vi offra våra liv. Om alternativet är ett Finland i lågor, då måste vi offra våra liv!

Nu är jag mycket medveten om att krigsmyntet har tusentals sidor, och för mig får gärna pacifismen ta vid. Inte vill jag ha krig! Ingen soldat vill ha krig! Men min erfarenhet av människan är den att hon är ond, ända in i roten. Ge mig goda människor så monterar jag gärna ner vårt försvar.

Gudsförtröstan

Att få göra det man vill, då man vill,
med vem man vill är givetvis värdefullt
Tidsbristen och förmågan att hantera den gav mig mina absolut viktigaste lärdomar. Också under extrem press är det möjligt att göra kloka beslut om man prioriterar rätt!

Jag själv tjänstgjorde som beväringspastor och fick under min tjänstgöring förkovra mig i andlig litteratur, teologiska frågeställningar, Guds ord och sångböcker, för att sedan dela med mig av insikter åt de kristna bröderna. Det tackar jag Gud för! Men alla har inte den uppgiften. De allra flesta krälar runt i lera.

Också jag krälade runt min beskärda del och lärde mig något viktigt av det. Man har inte alltid tid med Gud, då får man förströsta att han har tid för en och inte ser till hur from eller god man är.

Gud, du vet att jag kommer att vara väldigt upptagen i dag.
Måhända glömmer jag bort dig,
glöm du inte bort mig!
- Sir Jakob Astley, strax innan ett slag

Hemma igen

Jag är glad över min tid i försvarsmakten, men ännu gladare över att få vara hemma!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar